År 1877, strax efter sin andra period som president i USA, påbörjade general Ulysses S. Grant ยูลิสซีส เอส. แกรนต์ (27 april 1822-23 juli 1885) tillsammans med sin fru Julia och sonen Jesse en världsomsegling som skulle vara i två och ett halvt år. Grant hade inga planer på att besöka Siam, men då han kom till Singapore lämnade den amerikanske konsuln över ett brev från kung Chulalongkorn, i vilket han inviterade honom till Siam.
Det charmerande brevet, som låg i ett kuvert av blått siden, menade att "en tur runt jorden skulle vara ofullständig om den inte inkluderade detta mycket intressanta land." Detta fick generalen att tänka om och inkludera Siam i resan.
Resan från Singapore gick så snabbt att det inte fanns någon som tog emot honom vid sandbanken utanför Paknam och de fick vänta i timmar vid en lerbank utan att kunna ta sig in mot Bangkok. Vid högvattnet lyckades lotsen sätta fartyget på grund på ännu en lerbank och sedan började det regna kraftigt och vågorna blev höga. Det enda besökarna kunde göra var att vänta. Klockan nio följande morgon anlände den kungliga jakten för att möta dem och konsuln hade med sig ett andra brev från kung Chulalongkorn. Seglatsen uppför floden har beskrivits i detalj av de entusiastiska besökarna.
Klockan 16.00 fördes generalen iland från en kunglig båt, med Henry Alabaster som tolk och kapten Bush i hans sällskap. Generalen och hans sällskap kördes till Saranrom-palatset (Wang Saranrom) วังสราญรมย์ där de skulle bo. Då de passerade försvarsministeriet på väg till palatset sköts det en salut på 21 skott för den tidigare presidenten.
Palatset tillhörde prins Bhanurangsi Savangwongse (Chao Fa Phanurangsi Sawangwong) เจ้าฟ้าภาณุรังษีสว่างวงศ์ (11 januari 1859-13 juni 1928), som var kungens yngste helbror. Prins Bhanurangsi Savangwongse är också känd som Krom Phraya Phanuphanthuwong Woradet กรมพระยาภาณุพันธุวงศ์วรเดช.
(Palatset Saranrom)
(Bhanurangsi Savangwongse)
Under en middag i kungens residens blev Grant och hans sällskap serverade det bästa som Siam kunde erbjuda i form av mat och dryck. Under middagstalet förklarade Grant att det skulle ha varit mycket olyckligt om han hade missat besöket i landet och menade att han under nästan två år inte hade sett något mer intressant än Siam.